TheRymdBoy

Mitt mående går upp och ner som en jojo, och tyvärr så går det ner oftare än det går upp, åtminstone just nu. Jag har väl ändå legat på en rätt så sjyst nivå, där jag faktiskt har kunnat vara lite glad emellanåt. Jag skulle tro att det är att jag har fått träffa riktiga människor den sista veckan, det var julfirande med familjen på julafton, och igår var jag på kalas hos min äldsta dotter, eftersom mitt äldsta barnbarn fyllde år.

Jag har ju haft juluppehåll på min kbt, och det känns lite synd faktiskt, för jag har kommit av mig lite, det har blivit väldigt lite tankar och övningar för mitt måendes skull… men jag får ta tag i det nu i veckan som kommer. Jag har annars bara haft problem med att min fru behandlar mig illa, och dessutom så bråkar hon och barnen alltid, vilket får mig ur balans direkt. Jag tål nämligen ingen stress alls nu för tiden, vilket är fullt normalt när man är deprimerad eller utbränd.

Jag känner mig ändå bättre än vad jag gjorde för tre-fyra veckor sedan, och om det håller i sig eller fortsätter framåt så kanske jag kan få en bra vår åtminstone. Jag blir inte besviken om det inte har hänt så mycket innan sommaren faktiskt, jag vet hur långsamt det går att göra framsteg… men huvudsaken är ju att man kämpar på, och har tålamod, för det kommer att behövas… sanna mina ord. Ta hand om dig ute i julhetsen och mellandagsrean, kom ihåg… att du är behövd.