TheRymdBoy

Suddig tillvaro

Publicerad 2014-11-17 13:23:07 i Allmänt,

Var och träffade en av psykologerna som ska hålla i depressionsgruppen idag. Han verkade helt ok, men jag träffade honom bara en kvart så det är svårt att veta. Jag är smygdeprimerad idag, vilket betyder att jag orkar le åt folk, prata med folk, men inte känna någon glädje tyvärr. Det är så otroligt jobbigt att inte glädjas åt någonting, det känns så tomt och jag blir nästan lite rastlös… man vill hitta på något som ska göra en glad… men jag kommer inte på en enda grej som skulle kunna göra mig glad.

Jag är medveten om att jag inte kommer vara sugen på att göra någonting, så det som gäller är egentligen att göra saker ändå… så får känslan komma efteråt, eventuellt. Det är rätt så skrämmande att tom de roligaste aktiviteterna jag alltid har älskat, lockar mig inte ett dugg. Om någon hade frågat mig för sex år sedan, om jag ville köra motorcykel, då hade jag självklart tackat ja, detsamma gäller skytte, spela med ett band, tatuera någon, skärmflyga, dyka, fota, åka med på en resa, eller en massa andra grejer som är skitkul att göra… då hade jag blivit överlycklig… men nu känner jag ingenting, utom trötthet och vad jobbigt det skulle vara att försöka se glad ut.

Jag ringde brorsan när jag hade varit hos psykologen, jag tänkte att vi kunde fika ihop eftersom han var hemma. Vi hann prata i tre minuter innan jag var less på det, jag lyssnade inte ens på vad han sade faktiskt, det var bara jobbigt att höra en massa ord som inte har något mönster i mitt huvud… det blir bara tomma ord som inte ens bildar hela meningar… totalt ointressant och jävligt jobbigt. Jag orkar inte ens hata depressionen, det är bara otydliga känslor som är utan struktur. Allting är matt just nu, jag är matt, andra människor är matta, känslorna är matta… ingenting har en tydlig struktur, ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela